Ledsen, rädd och besviken...

Bläää, nu har jag haft ett jobbigt dygn. =´( Eftersom jag gjort så mycket framsteg de sista veckorna, så känner jag mig så besviken när jag inte klarar allt jag vill.

Jag börjar från början. På mitt jobb har vi i ca ett halvår kännt att något är på gång, vår kontorschef har varit frånvarande och ostrukturerad. Vi har försökt få hjälp från ägaren, men han har bara viftat bort oss. Ägaren kan inget om vår bransch, och kontorschefen är den som skall driva det som sitt eget med hjälp av oss. Igår släppte hon bomben att hon fått ett nytt erbjudande och slutar redan efter påsk. Ägaren kan nu inte driva byrån vidare, utan den är ute till försäljning. De som är intresserade verkar mest vara ute efter våra kunder, så risken är enorm att några/alla blir arbetslösa...

Även om jag inte är nöjd med arbetssituationen så är det ändå en trygg inkomst(speciellt nu när jag inte är helt i balans än). Detta gör mig väldigt orolig!!! Jag ogillar ovissheten mycket!!!

Dessutom hade jag en tandläkartid idag på morgonen. Jag har kännt att jag skulle fixa det, och inte mått dåligt i flera dagar innan inför detta. Så vad hände nu då??? Jag tvingade mig att åka dit, väl där började jag gråta och fixade det inte... =´(

Jag är så besviken på mig själv!!!

Som tur är så tog jag komp hela fm, så jag kan gråta klart innan jag åker till jobbet. För i kväll ska dottern upträda med "Småstjärnorna" på stadens biograf. Jag har tufft även med stora folksamlingar, så det blir nästa utmaning... 16 uppträdanden och dottern är nr 11. Så det gäller att hålla koll på känslorna... Nu vet jag att ofta efter ett misslyckande som det hos tandläkaren, så blir jag arg på ångesten och klarar exponeringar bättre ett tag. Hoppas det blir så den här gången också!!!

Tandläkaren och jag kom överens om att hålet är så litet så det får klara sig en stund. De kallar mig om ett halvår, då har jag förhoppningsvis kommit lite längre i min kamp mot ångest och agorafobin. Så nu måste jag sluta småäta så jag inte får fler hål!!! Imorgon börjar jag med Cambridgesoppor, hoppas inte ångesten förstör det också...


Jag avslutar med något positivt. Jag fick semestern beviljad nästa vecka. Så skönt med lite långledigt, det behövs just nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0