Vab
Min lilla plutt är sjuk, en hel vecka med feber och förkylning. I tisdags vart han sämre, och doktorn konstaterade öroninflamation. Så han ska vara hemma resten av den här veckan, äta penicillin och vila. Han är redan mycket bättre. Vi brukar dela på vabdagarna, men nu när jag ändå sägs upp, så är jag hemma och pysslar om honom.(en positiv sak :-))
Jag är fortfarande orolig för ekonomin, men börjar känna mig lättad att komma ifrån det jobbiga på arbetsplatsen. Jag tror att detta kan bli till det bättre till slut. Min ångest är i stort sett obefintlig här hemma, men kommer direkt då jag går ut. Har pratat med kollegor, och hör att det kommer bli tufft för alla den här sista tiden... En del pikar från dem som får fortsatt anställning bl.a. Och sådant har jag svårt för. Samtidigt blir jag taggad att få koll på ångesten och ro hem ett toppjobb. ;-) Nu vill jag ju det även för min egen skull. Men självkänslan får sig en knäck av att inte vara "utvald"
Nu måste jag ta mig ut och exponera igen, så att jag får tillbaka kontrollen över ångesten ännu en gång. Jag har gett mig själv till imorgon att deppa och låsa in mig i huset. Och redan igår började jag känna mig peppad och nyfiken på framtiden.
Mitt löfte till mig själv är att imorgon sköta maten och ta en promenad. Och yoga, för även jag har haft feber och inte orkat fokusera på det oxå...
Trevlig kväll på er!
