Exponeringsvecka
Den här veckan pressar jag min ångest, ett måste för att bli frisk igen. Jag började med att oroa mig i nästan en vecka för ett möte hos arbetsförmedlingen. Jag är fortfarande väldigt ångestfylld inför möten som ni vet. Enligt kallelsen skulle jag delta vid en "jobbsökarverkstad" i 2h. Hade svårt att sova i ett par dygn innan, och föreställde mig hur jag skulle sitta i ett varmt trångt rum och lyssna på hur man skriver ett cv i 2h. När jag väl kom dit så var det sjuuukt mycket folk, väldigt varmt och trångt så jag tänkte att mina katastroftankar för en gångs skull stämt.
Jag kände mig lite förvirrad, då alla verkade veta vart se skulle gå och vad de skulle göra. Så jag travade fram till en arbetsförmedlare och frågade hur jag skulle bete mig. Gå in i något av rummen och skriv ett cv, så ska jag titta på vilka förändringar du kan göra svarade hon. Jag hade med mitt riktiga cv, och när jag sade det bad hon att få titta på det direkt. Hon hade inget att påpeka, utan tyckte jag skulle gå ut i solen och köpa en glass istället... Så jag oroade mig i flera dygn, för något som var över på 5minuter... Jag kom aldrig ens längre än hallen. Typiskt ångestbeteende att ta ut allt i förskott!
Jag firade detta med att faktiskt köpa en glass och gå i några affärer. Oxå exponering för mig. När jag kom hem bokade vi en stuga i Dalarna, och åkte dit i torsdags morse. Det blev några stopp under dagen och slutmålet var som såklart Tomteland. =) Sonen lämnade högtidligt sin napp till Tomten, och for i övrigt runt som en lycklig galning i parken. Det var så mycket att se för honom att han blev helt stressad, och bara sprang från en aktivitet till nästa. Hur som helst hade vi en kul och ångestfri dag.
Äta hade jag dock svårt för, men jag är glad att ändå klara att åka bort på lite minisemester igen. Somnade gott på natten, men sonen fick mardrömmar och var jätteledsen. Då kom en lättare ångestattack för mig. Spänningar, trötthet, att inte vara hemma i kombination med hans tårar blev lite för mycket. Men det jobbiga släppte för oss båda. =) Och igår for vi hemåt igen. Vi tog en annan väg och stannade på några ställen även på hemvägen. Men ååå vad det var skönt att kliva in hemma i sitt eget hus igen. =)
Idag är maken iväg och cyklar/festar med sina kompisar. Han åkte 7.30 och kommer hem inatt eller imorgon. Detta är jag mycket irriterad på då jag är extremt trött efter veckan som varit. Vi är kattvakt 2 mil härifrån, så dit måste jag åka, dottern ska till stallet 1,5 mil åt andra hållet, barnkalas ikväll, städning och flagghissning på stan inatt/tidigt imorgon för fotbollslaget. Att göra allt detta utöver vardagsfixet själv tillsammans med en lika trött 3-åring medans han grillar och dricker öl känns kanske inte helt ok... Nej, nu ska jag sluta vara arg, för det förstör bara min egen dag!!! Kanske göra något konstruktivt som att byta lås istället... ;-) hehehe
Hoppas ni som läser här får en mysig helg!
Kommentarer
Trackback
