Jutevävstavla

Kom på att jag utlovat bildbevis på tavlan jag tryckte på jutesäck. Det blev faktiskt helt ok, tycker jag. Kommer göra en liten serie att ha i vardagsrummet. Här är den första.


Glad och lite förvånad.

Idag gick det inte att undvika en resa in till storstaden längre. Mycket kan inhandlas på hemmaplan men inte allt. Jag hade en del ångest under resan dit och några känningar i en del butiker. Men gav inte efter utan bestämde mig för att det här fixar jag. Det enda negativa med det är att det går åt mer pengar än om jag rusar ut... ;-) Men då får det hellre kosta!

Dessutom gjorde vi väldigt bra fynd. Utöver det har jag fixat att fika hos mannens bror med familj, lekparksbesök med bekanta och "poolparty" med systern och hennes familj. (ett av dagens fynd var en lite större pool)

Dessutom har jag fått två spontana kommentarer från vänner att jag känns så mycket mer harmonisk nu än jag gjort på länge...(de vet inget om min ångest eller jobbsituationen innan konkursen) Mannen kommenterade även att jag är mer sugen på att exponera mig nu än innan. Hoppas de har rätt och att det blir bra nu!

Just nu känns det bra, och jag tänker inte låta några negativa tankar vända min uppåtspiral!

Några av fynden. 609:- för allihop!!! Vi ramlade av en slump in på en konkursutförsäljning.


Spännande!

Igår kom plötsligt konkursförvaltaren och en del andra till jobbet. Tydligen skrevs kontraktet med nya ägarna på. Det betyder för mig att jag inte kommer få jobba mer i datorerna. Så min uppgift fram tills på fredag är att packa och lämna ut material till kunderna. På fredag slår de igen kontoret, och ingen mer får komma in och jobba.

Jätteskum känsla!!! Men skönt att veta att det snart är klart. Idag ska jag packa och sortera, sedan hoppas jag att vi kan ha några timmars utlämningstider/dag. Så vi slipper sitta och bara vänta från 8-16.30 resten av veckan.

Men då får jag väll ta med en bra bok, så jag har något att göra... Konstigt att vara på jobbet men inte få jobba!!!

Nu ska jag hoppa in i duschen, och göra mig redo för dagens utmaningar. :-)


På väg åt rätt håll igen?

Efter att ha gråtit mer eller mindre konstant i 2,5 vecka så är jag inte lika extremt ledsen över att förlora jobbet. Det som oroar mig är ekonomin, och det som gör att jag mår dåligt är en kollega på jobbet. Hen är erbjuden fortsatt anställning, och har ordentliga problem med attityden. Hen hade det redan innan, men nu har personen hittat ett sätt att växa genom att nedvärdera andra. och "leka" chef. Jag har fått kommentarer som att "De valde bort de psyksjuka"(1 veckas sjukskrivning pga stressrelaterad panikångest) "Jag förväntar mig att du jobbar 110% till sista sekund, då allt annat är dålig arbetsmoral" Blir du sjukskriven under perioden är du bra elak mot oss andra och saknar arbetsmoral" osv. osv... Sådana kommentarer gör dagarna på jobbet lååånga.

I måndags kom personen och var arg för ett mail hen läst i MIN mailbox... Inte ok att läsa andras mail kan jag tycka, men men... Jag vart att må så dåligt att jag kontaktade min kurator, för när jag kom hem bara skakade och grät jag. Det kändes då helt omöjligt att gå tillbaka till jobbet.(det hände en hel del mer där som jag inte har skrivit här) Min kurator anser dock att om jag blir sjukskriven nu, så blir det ett undvikande. Och de är ju inte bra. På måndag ska vi träffas, och då ska vi prata vidare om hur jag ska hantera allt. I en optimal värld klarar jag att härda ut till mitten av juli när allt ska vara klart.

Det har gått ok de sista dagarna, även om jag har en del ångestperioder under dagarna och inte klarar att äta där. Men det går åt rätt håll. Det som känns mest förnedrande är att jag tvingas delta vid alla möten med nya ledningen. Det känns inte roligt att lyssna på de nya förutsättningarna för dem som skall med... Men en sak som känns skön är att varken jag eller någon av de andra gillar nya chefen. Så i slutändan kanske jag haft "tur" som slipper henne som chef. Hoppas det är så. =)

Jag är väldigt stolt över en sak, jag har hållt godisstoppet trots all oro. Och nu efter en månad så visar vågen -3kg. Hoppas det försvinner några till innan studenten, för då vill jag gärna komma i någon klänning. Tanken har varit en ny Odd Molly, som jag älskar. Men den prislappen är lite hög nu när vi köpstoppar.
, Och köpstoppet håller jag hårt i. Säljer saker på nätet, och följer en strikt budget. Fortfarande drar maten iväg lite, men vi jobbar på det.

Eftersom jag är så orolig för att a-kassan ska ta tid på sig innan den kommer igång(och inte räcka till när den väl kommer), så har maken börjat jobba extra på helgerna. Det är jag sååå tacksam för, de pengarna går direkt in på sparkontot när de kommer i juni. Min snälla pappa har erbjudit sig att sponsra med 2000kr till studentfirandet, och systern att hjälpa till med lite hembakat bröd. Jag är så tacksam för att det finns sådana personer i min omgivning just nu. Pappa har dessutom sagt att han hjälper till om det blir ett glapp innan jag får pengar från a-kassan och behöver hjälp med räkningarna. <3 Nu har jag klarat mig själv sedan jag var 17år, och är nu 37. Så jag hoppas och tror att jag ska reda ut det själv, men det känns tryggt att det finns en backup OM jag inte lyckas.

Trevlig helg!

Kommentarer

Nu ska det fungera att kommentera. Jag behövde visst uppdatera appen. Så nu hoppas jag att någon lämnar ett litet avtryck här inne, det vore skoj. :-)


Trött

Idag är jag trött så trött. Igår körde jag en hårddag med exponering. Först kurs mellan 9-16, även om den var via web så blir det lite ångest i sådana situationer. Men kursen var intressant, och ångesten släppte under dagen.

Direkt efter jobbet åkte vi de fyra milen till IKEA, för att köpa en ny soffa. Det är ingen bra butik för oss med ångest, med sitt upplägg att gå runt hela butiken... Men efter att soffan var bokad och mattan utvald så gick det riktigt bra.

For vidare till köpcentrumet och Polarn o Pyret. Lilleman behövde en vårjacka. Det gick så bra att gå runt där att han fick jeans och en tröja oxå. Avslutade mina exponeringar med att handla på "ångest-Ica". Vi har ett ica i vår stad som jag förknippar med ångest, men igår gick det bra. :-)

Soffan var inte helt lätt att montera, så det blev på tok för sent i säng. Sedan upp och jobba hela dagen, och var nervös för dottern som körde upp idag.

Efter samtalet att hon klarat det, slappnade jag nog av för nu är jag extremt trött! Orkade knappt cykla hem. Jag känner den välbekanta yrseln och att ångesten lurar i kroppen.

Nu ska jag slappa en stund, innan vi ska fira körkortet med pizza.

Hoppas orken kommer tillbaka om en stund. :-)


Klart.

Nu är kuratormötet avklarat, och det gick hur bra som helst. Ångest först, men släppte snabbt. Vi kom fram till att köra träffar som vanligt fram till semestern, sedan en träff i september. Hon tycker att jag kommit så långt att det snart är dags att stå på egna ben.

Både läskigt och skönt på samma gång. Nu ska vi jobba hårt med matexponering. Det är mitt jobbigaste... Men om jag klarar det, så blir jag såååå lycklig. Vill kunna äta normalt igen!!!


I väntrummet...

Sitter med ångest i väntrummet, ska till kuratorn. Skitångest som alltid följer med hit... Hittade den här lappen på anslagstavlan, stämmer bra tycker jag...


Mycket att göra

Idag är det söndag, och sista lediga dagen innan en ny jobbvecka drar igång. Jag har massor jag vill göra idag, men vet inte i vilken ordning jag skall börja... Så jag börjar med lite sovmorgon och surfar runt på nätet innan jag sätter fart. =) Ibland måste man faktiskt få ta det lugnt och njuta av ledigheten oxå!

Idag vill jag gärna hinna tvätta lite kläder inför veckan, laga några matlådor, fota klart och lägga ut på blocket, påskpynta med ris mm på verandan och sy klart tre beställningar som ligger och väntar... Vi får väll se hur mycket jag hinner/orkar med. Det känns alltid så skönt att kunna bocka av saker från "att göra listan", så jag hoppas de flesta är fixade innan sängdax ikväll.

Men om jag ligger kvar här blir inget gjort... Så nu slår jag av datorn och önskar er som läser detta en riktigt fin söndag!

Fotografering

Nu är kamerabatteriet på laddning, för nu ska försöka sälja lite på blocket. Det är en del i projekt "rensa på vinden", och blir förhoppningsvis även ett välbehövligt tillskott i plånboken.

Vi renoverar i sakta takt rum för rum, och nu är det vardagsrummets tur. Nu har vi vita soffor som eg hör till sommarstugan, ett mörkt kistbord, ett stort och ett litet ekskåp samt en vit byrå där vi har vår tv. Ett hopp-plock som ger ett rörigt intryck.

Nu köper vi en mörkgrå soffa med dubbla divaner, tar fram mitt gamla pelarbord som målas vitt, behåller lilla ekskåpet men målar det vitt och tv:n får stå kvar på byrån. Nya gardiner, matta och blommor behöver vi införskaffa. Och några fina tavlor. Kanske fotar vi själva och trycker upp på canvas, det är fint tycker jag.

Jag ser mycket fram mot att få ett ombonat vardagsrum igen. Men först fota,sälja, måla, spackla och tapetsera.

Jag tror att allt hänger ihop. Fint, organiserat och harmoniskt hemma-> samma känsla i själen. I alla fall bättre förutsättningar för att må bättre...


Glädje

Ännu ett steg mot ett friskt liv har tagits. Från början hade jag konstant ångest (gad) efter en tid med yoga och samtal blev det paniksyndrom med attacker. Attacker som kom ofta, oväntat och var hopplösa att hantera. Behandlingen fortsätter och attackerna blir färre och färre och känningarna mer hanterbara allt eftersom. Något jag ändå märkt under i stort sett hela behandlingen är att några dagar innan och under mensen så får jag en sämre period med mer och starkare ångest.

Så mitt mående har gått lite i 2-veckorscykler. Därför blev jag så förvånad igår när jag vaknade och hade fått mens. Men ingen ångest!!! Även om den dyker upp idag eller imorgon så har jag fått flera bra bonusdagar. :-)

Jag blir så glad för varje framsteg. Hoppas så på att bli frisk lugn och trygg snart. Att få ordning på det sista ångestskramlet, agorafobin och min ätstörning.

På måndag ska jag till kuratorn, något jag tycker är lite jobbigt. Hoppas mycket på att det ska gå bra! På tisdag ska jag gå en web-utbildning på jobbet mellan 9-16. Jag tänkte att det kan vara en bra start för att klara av att åka på utbildningar igen. Nu kommer jag sitta på mitt eget kontor och gå utbildningen på distans. Hoppas att det här ska gå bra.

Jag fick veta igår att det snart kommer ett intressant jobb som jag gärna söker. Det är en tjänst som företagsrådgivare på bank. Så jag måste komma lite längre för att klara det tror jag. Då det innebär många kundmöten, många i fikarummet och säkert en hel del personalmöten och utbildningar. Jag vet att jag skulle älska ett sådant jobb som "frisk" men kommer jag klara det i dagsläget???


Inlägget som försvann...

Jag upptäckte just att mitt förra inlägg bara blev en rubrik... Konstigt. I det hade jag skrivit om min förväntansångest inför dagens tandläkarbesök. Men det hade jag helt i onödan, för de ringde och bokade om tiden. Så nu ska jag dit i april istället.

Jag mår fortfarande ganska bra, och hoppas det fortsätter så. Jag har bestämt mig för att försöka göra de beslut jag skulle gjort om jag var frisk. I rimlig nivå såklart. Att åka på kurs i huvudstaden i flera dagar, är jag inte mogen för ännu. Men att träffa kompisar, handla och vara i folksamlingar. Så jag är på väg.

Det blir en synergieffekt (1+1=3) när man träffar vänner igen. Igår ringde min fd kollega och ville följa med på promenad. Det var jätteskoj, och jag saknar hennes glada humör på fikarasterna. Idag har jag tagit komp på em för att slappa. Det tar på krafterna att ta tillbaka sitt vanliga liv.


Stress


Helg igen

Veckorna går så otroligt fort när man jobbar, och den här veckan bjöd på en del övertid dessutom. Då hinner/orkar jag inte blogga så mycket.

Ångesten har varit i ok doser den här veckan, lite jobbigt ibland men hanterbart. Nästa vecka blir kanske tuffare, då jag ska till tandläkaren på onsdag. Sist jag var där fick jag en ångestattack. Och har inte klarat att gå dit sedan dess. Men på onsdag SKA jag fixa det. Jag tog en tid direkt på morgonen för att slippa oroa mig hela dagen. Men ska ta komp hela dagen, och förhoppningsvis fira att jag fixade det. ;-)

Idag ser det ut att bli kanonväder. Yogan är klar för dagen och efter lite städning vill jag ut i trädgården och njuta!!!

Trevlig helg!!!


Äntligen vår!

Å vad skönt det är när solen värmer. Hoppas på en fin vår och sommar. <3


Magsjuka, igen...

I söndags kväll var det mellanbarnets tur att få kräksjukan. Stackars henne, hon är så rädd just för att kräkas oxå. Men hon var duktig, och höll sig lugn. Så måndag och idag tisdag är jag hemma och pysslar om henne. <3

Jag fick höra av kollegan att ena chefen svurit över mig vid fikat. Han undrade om jag är ensamstående eftersom inte pappan var hemma... Nu kanske jag VILL ta hand om mina barn när de är sjuka, och min man tar ungefär hälften av sjukdagarna så det är inte bara jag som är hemma!

Jag försöker att inte hänga upp mig på det här, men känner att jag blev väldigt irriterad!!! Snacka skit om sina anställda som chef, säg det till mig om det är något. Och sjuka barn, det hör liksom till den här årstiden tyvärr... Hur ska jag hantera situationen, ta med det kräkandes barnet till jobbet kanske???

Nej nu måste jag nog samla mod och börja söka nya jobb på allvar!!! Börjar med lite stärkande yoga.

Ha en bra dag!


Jag är nog lite knäpp...

Hela den här veckan har varit ganska bra, speciellt om man tänker på ångestnivån. Jag har även börjat sova gott om nätterna igen. Och det är så fantastiskt skönt efter en period med dålig sömn!

Så varför är jag lite knäpp nu då? Jo, idag hade vi en familj här på besök. Vi fikade, barnen lekte och vi vuxna satt och pratade. Efter ett par timmar kom jag på mig själv med att försöka framkalla ångest. Jag satt och tänkte att nu borde jag snart få ångest och liknande tankar.

Men idag hade den ingen lust att förstöra utan höll sig borta trots att jag tänkte på den. :-) Jag har sagt det förr , men jag säger det igen. "Det är sååå skönt att känna sig som vanligt igen." En person som inte upplevt detta, kan nog tycka att det är konstigt att bli så glad över vanliga vardagssaker. Hoppas att även nästa vecka blir bra, med mycket energi, harmoni och god sömn.


Mer exponering

Jag fortsätter att utmana ångesten. Jag försöker göra de val jag hade gjort innan ångesten. Så idag var vi på kalas, och trängdes med 20personer i en varm lägenhet. Som vanligt lite jobbigt först, men det gick över efter en stund.

På kvällen var det kulturkväll/natt i vår stad. Vi tog en promenad dit och tittade på lite olika arrangemang. En tjej hade ett kundalini yoga-pass utomhus. Jag tänkte först vara med, och verkligen utmana mig själv. Men när det samlades en massa åskådare svek modet... Jag var med i ca 5 av 30 minuter...

Först kändes det som ett misslyckande. Men min syster som var med sade direkt att för bara någon månad sedan hade jag inte ens följt med på något sådant här. Och när man tänker så så har det hänt massor i positiv riktning. Hoppas verkligen att det fortsätter så. Jag blev sugen att testa ett yogapass med den här tjejen iaf, kanske på tisdag om jag känner mig stark.


Trött

Nu har jag sjunkit ner i soffan, och pustar ut efter en lång dag på jobbet. När jag kom hem visade det sig att litens vinterkängor inte var så bra i vattenpölarna på dagis. Så vi åkte till skoaffären och köpte ett par vattentäta stövlar.

Jag börjar tycka det är lite kul att shoppa i butiker igen. :-) Sedan ångesten kom har jag föredragit internet-shopping. Men ska försöka byta tillbaka till affärer igen.

Idag gick det ganska bra att jobba. Lite ångest runt lunch, men det släppte efter någon timme. Imorgon ska jag till sjukgymnasten igen. Det blir intressant att höra om jag ska justera något på yogan. Jag tror att jag kommer få öka tiden på "sat krian". Nu gör jag det kortaste 3 minuter, och man ska upp till 11 minuter. Den är jättejobbig man håller armarna rakt upp med händerna ihop, och gör rotlås. Jag klarade inte ens 3 minuter från början... (dåligt med muskler har jag gott om... ;-)) Vi får se vad hon säger.

Nu ska jag titta på Mot alla odds, jag är så grymt imponerad över alla som kämpar sig genom den resan!!!


Klippning avklarad

Efter jobbet for vi in till storstaden igen, den här gången för att klippa mig. Jag var jättenervös och hade en del ångest. Inte dom förra gången, då jag grät och kände mig helt knäckt. En gång när hon var ungefär halvvägs kände jag en ångesttopp, men den sjönk snabbt undan. Skönt!!!

Nu är jag trött, och hoppas på att få sova gott hela natten. Det tar på krafterna att ta tillbaka sitt liv igen...


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0